Förvaltningen av Kersö Gård präglas av uppströms miljöarbete där vi kontinuerligt strävar efter att utveckla och hitta nya hållbara lösningar. Att arbeta med uppströms miljöarbete innebär att vi framför allt fokuserar på att hantera och åtgärda källan till miljöproblemen. Det gör att vi i första hand väljer lösningar som i sig inte skapar nya miljöproblem. Emellanåt måste vi dock använda nedströms lösningar, till exempel i form av eftermonterade filter. Eller när antikvariatiska krav inte godkänner installationer av moderna isolerade fönster eller ombyggnationer i gårdens äldre byggnader som är k-märkta. Det medför i sin tur relativt höga energibehov för bl a uppvärmning vilket vi har löst med högenergieffektiva värmepumpar kopplade till ett grundvattenpumpsystem.
På belysningssidan har vi redan en stor andel LED-baserad belysning och byter löpande ut energikrävande belysning mot energieffektiva LED-lösningar. 72 kW solcellspaneler har hittills installerats som producerar cirka 70 MWh per år. Nästa steg blir att hitta någon form av energilagring/batteri för att kunna bygga ut och nyttja mer solel. Idag lagrar vi en del av vår solel i våra eldrivna fordon som även laddas dagtid. Vi utvärderar också lokal vindkraft även om det är betydligt svårare att placera med tanke på den värdefulla kulturmiljön och begränsningarna genom kulturskyddet.
En stor del av våra mindre maskiner är eldrivna. Bland annat har vi elva robotklippare som sköter stora delar av våra gräsytor i parken. Dessutom har vi en av landets första eldrivna lastmaskiner, en Kramer KL25.5e.
Inköp av olika förbrukningsartiklar är en viktig del av miljöarbetet och vi väljer i första hand ekologiska eller miljövänliga alternativ. Återvinning hanteras till stor del på gården men samordnas även med Menhammar. Till exempel återvinns alla använda hästskor. Källstorteringen är sedan länge väl utbyggd och inkluderar både bostäder och verksamheten.
Hanteringen av ströbäddar för våra djur (hästar och får) varierar beroende på uppstallning. I våra lösdrifter använder vi genomgående närproducerad halm och i stallen använder vi huvudsakligen träspån. Alla halmbaserade ströbäddar sprids ut på närliggande åkrar i samarbete med Menhammar Gård.
Hagarna och lösdrifterna mockas varje dag. I enlighet med vårt miljöarbete återanvänds all gödsel som kommer från gården, genom en kombination av gödsling på åkrar och värmeproduktion. Det senare avser spånbaserat gödsel från våra tränings- och tävlingsstall. Halmbaserad gödsel och djupströbäddar komposteras oftast innan användning för att få en bättre gödslingseffekt. Halmbaserad gödsel är jordförbättrande vilket vi tydligt ser på äldre marker jämfört med mark där man inte har haft egen djurhållning och gödselhantering.
Tillsammans med Menhammar har vi byggt en fosfordamm för att minska gårdarnas belastning av näringsämnen i Mälaren. Dammen gör att partikelbunden fosfor sjunker till botten och samlas i sediment. Även kvävet reduceras i den grundare delen av dammen, genom att vattenväxter tar upp kvävet som näring.
Restaurering av damm
”Flötena” är kornhalmskassetter som efter två veckor kommer att försvinna under ytan och börja brytas ner. Kornhalmen trycker tillbaka cyanobakterier i vattnet och stimulerar olika hjuldjur som kommer att konsumera växtplankton. Problemet med vattenmassan idag är att växtplankton har ett övertag och för att minska dominansen krävs djurplankton och bättre siktdjup så att bottenvegetation kommer tillbaka vilket i sin tur medför ett klarare vatten.
Under juni månad kommer en flytande ö (30 kvm) placeras i dammen med bl.a. svärdslilja ”ombord”. Växtligheten bildar ett kraftig rotsystem och konsumerar näring samt ger skydd åt olika djurplankton som behövs för att rena vattnet.
Det är höga värden av klorofyll i dammen vilket indikerar att de finns mycket näring som kommer att behövas konsumeras av växtplankton denna sommar.
Professor Gunno Renman på KTH har dammen som en del i ett forskningsprogram där syftet är att pumpa bottenvatten och sila genom s.k. polonite kalk. Parallellt kommer även sjön Hönsan i Hedemora kommun som behandlats sedan 2015 ingå i forskningsprogrammet. Labbtester visar att reningsförmågan av t.ex. fosfor ligger på 97 %. Professor Gunno Renman har tillsatt några studenter som ska skriva en vetenskaplig artikel om metoden.
September 2020
Nu har kornhalmen gjort sitt i dammen i för denna säsong. I mitten av september togs linor och flöten upp och tvättades för att kunna återanvändas nästa säsong. Näten sorterades som plast. Halmen lades ut på åkern.
Augusti 2020
I slutet av augusti genomfördes provtagning i dammen för att kontrollera siktdjup, syre, växt och djurplankton. Provtagningen gjordes från botten till ytan.
Juli 2020
Projektet går nu in i nästa fas och en flytande ö med flera olika vattenväxter som tar upp överskottet av näringsämnen i dammvattnet håller på att byggas upp. Ön kommer att bli ordentligt beväxt och även blomma under delar av året.
Nästa steg i projektet är att pumpa upp fosforhaltigt vatten från dammens botten och rena det genom ett s.k Polonite-filter. Filtermassan kommer senare, dvs när den är mättad med fosfor, användas som naturligt tillskott i lantbruket där en mindre del fosfor behövs för odlingarna. Ett mycket intressant kretslopp där vi både renar vattnet i dammen och tar tillvara på överskottet av fosfor. Dammvattnet som bl.a förstörts av tidigare ägares avloppshantering som gick rätt ut i dammen, används för bevattning av park, köksträdgård, beteshagar och som vattenreservoar för det lokala brandförsvaret.
Dammen är också en hemvist för flera olika fågelarter som häckar och lever där trots den dåliga vattenkvaliteten. I dammen finns också ett antal gräskarpar (gräsätande fiskar) som hjälper till att hålla kanterna rena. När gräset börjar ta slut runt kanterna så får vi hjälpa gräskarparna genom att tömma lite gräsklipp från parken i dammen – även det ett intressant kretslopp.
Länk till Hedemora kommuns motsvarande projekt tillsammans med KTH i sjön Hönsan.
